Beställ ett TRF-kort här: Gäller för upplåtna samt utlånade fordon.
Enligt Kronofogden och gällande lag anses den som har en bil i sin besittning vara ägare, om det inte tydligt framgår att bilen tillhör någon annan. Att ha en bil i sin besittning betyder, förenklat uttryckt, att man använder den eller har möjlighet att använda den som sin egen.
Bevis på vem som äger en bil kan till exempel vara ett köpeavtal. Även om någon kan visa att hen ursprungligen köpt bilen innebär det inte att personen för alltid anses som ägare. Bilen kan ha sålts vidare till den som har den i sin besittning. För att styrka ägande krävs i regel skriftliga handlingar som exempelvis ett hyres- eller låneavtal som förklarar varför bilen fanns hos den som har skulder, samt att det inte finns skäl att ifrågasätta handlingens riktighet. Ett avtal är dock ingen garanti för att undvika utmätning. Kronofogden bedömer bevisningen i varje enskilt fall.
Lagstiftningen är utformad för att förhindra att personer undviker att betala sina skulder genom att exempelvis skriva bilen på någon annan men ändå använda den som sin egen. Detta tillvägagångssätt är inte ovanligt bland personer som kan betala sina skulder men inte vill. Om skulder finns kan Kronofogden utmäta tillgångar, till exempel en bil eller delar av en lön.
Det är också möjligt att en bil utmäts även om den är registrerad på en annan person, om den i praktiken används av någon som har skulder. Syftet är att hindra att någon kringgår betalningsansvaret genom att registrera fordonet på annan person men ändå nyttja det som sitt eget.
Vanliga frågor vid utmätning av fordon:
Kan en bil utmätas om den står på mig men någon annan använder den eller om den är inlämnad på verkstad?
Den som använder en bil, det vill säga har den i sin besittning, anses enligt lag vara ägare – om det inte tydligt framgår att bilen tillhör någon annan. Exempel är när en mekaniker provkör en kunds bil som är inlämnad för reparation eller när en besiktningsanställd testar bromsarna. I sådana fall framgår det normalt att bilen tillhör en kund och den kan därför inte utmätas för eventuella skulder hos föraren.
Bevis för ägande
Om det inte tydligt framgår att bilen tillhör någon annan behöver den som påstår sig vara ägare i regel skriftligen kunna bevisa detta. Det krävs dessutom en rimlig förklaring till varför fordonet funnits i besittning hos den som har skulder. Ett inlämningsavtal från en verkstad kan till exempel utgöra en del av bevisningen.
Att ha en bil i sin besittning innebär, enkelt uttryckt, att man använder den eller har möjlighet att använda den som sin egen. Exempelvis anses en person som har nycklarna till en parkerad bil på gatan ha bilen i sin besittning.
Ett köpeavtal kan vara en indikation på vem som äger en bil. Även om någon kan visa att hen ursprungligen köpt bilen innebär det inte att hen för alltid anses som ägare. Bilen kan till exempel ha sålts vidare till den som har den i sin besittning. För att styrka ägande krävs i regel skriftliga handlingar, som exempelvis ett hyresavtal som förklarar varför bilen fanns hos den som har skulder och att det inte finns anledning att ifrågasätta handlingens riktighet. Ett avtal är ingen garanti för att undvika utmätning. Kronofogden prövar bevisningen i varje enskilt fall.
Hur länge kan en bil lånas ut utan risk för utmätning?
Det finns ingen exakt tidsgräns. Ett lån kan innebära allt från att tillfälligt låna en grannes bil för att hämta barn på förskolan till att någon mer eller mindre permanent använder en bil som sin egen. När en person har en bil i sin besittning anses hen vara ägare, även om bilen är registrerad på någon annan.
Varför räcker det inte att stå som registrerad ägare?
Transportstyrelsen prövar inte vem som äger bilen vid registrering. Den som påstår att hen äger bilen måste därför kunna visa det och förklara varför den person som hade bilen i sin besittning inte är ägaren.
Hur begärs omprövning?
Först kan en begäran om rättelse göras direkt till Kronofogden. Om myndigheten inte ändrar beslutet kan beslutet överklagas till tingsrätten.
Statistik
Under 2024 fattade Kronofogden 3 144 beslut om utmätning av fordon. 294 av dessa beslut överklagades till tingsrätten. I 48 fall upphävdes utmätningen (18 rättades och upphävdes av Kronofogden och 30 upphävdes genom domstolsbeslut).